Utmattningssyndrom

Utbränd, gå in i väggen, utmattningsdepression och utmattningssyndrom är olika termer som i dagligt tal används för att beskriva att en person drabbats av sjukdomstillstånd efter att ha blivit utsatt för hög stress och/eller stress under längre tid utan tillräcklig återhämtning. Utmattningssyndrom går under beteckningen psykisk ohälsa och kan därmed vara en diagnos som är känslomässigt svår att prata om.

I cirka hälften av de inrapporterade fallen av psykisk ohälsa de senaste åren uppges förändringar inom arbetsorganisationen spela en stor roll. Av de startade sjukdomsfallen med psykiatrisk diagnos hos Försäkringskassan utgjorde stressrelaterade diagnoser 49% år 2015.

Utmattningssyndrom accepterades som diagnos av Socialstyrelsen 2005 (Glise, 2013). I en rapport sammanställd på uppdrag av Socialstyrelsen (2003), skriven av externa experter, föreslås att termen utmattningssyndrom ska användas så länge depression inte är inblandat i sjukdomsbilden, om så skulle vara fallet föreslås att termen egentlig depression med utmattningssyndrom används. Orsaken till utmattningssyndrom är ofta en högre stresspåverkan både i hemmet och/eller i olika situationer utanför hemmet, till exempel på arbetsplatsen, i samband med en fritidssysselsättningen eller andra långvariga påfrestningar som till exempel arbetslöshet. De tidiga symtom som är mest påtagliga vid hög stressbelastning är sömnproblem, trötthet och kognitiva svårigheter som koncentrations- och minnesstörningar. Om sen stressbelastningen fortgår kan det leda till utmattningssyndrom och/eller depression, med långvarig sjukskrivning som följd. Långtidssjukskrivning på grund av psykisk ohälsa har ,enligt Socialstyrelsen, ökat drastiskt sedan 1997. För att uppnå förändring i denna negativa trend behöver vi bland annat lägga mer fokus både på arbetsmiljön och personerna i den. Det har till exempel visat sig att en person kan klara högre arbetsbelastning på en arbetsplats om de känner högre värde för sitt jobb och känner att det arbete de utför är viktigt, eller att de till exempel upplever att de får lön för mödan. Ett ingripande från ledningsnivå skulle därmed kunna påverka antalet sjukskrivningar för utmattningssyndrom.

Nedan följer ett urklipp från min studie om upplevelsen av att drabbas av utmattningssyndrom:

  • ”Jag var väldigt trött. Jag sov inte, tyckte ingenting var roligt, kunde inte äta.” (Livet före sjukdomsperioden.)
  • ”Jag har ju hela tiden kunnat se att arbetsbelastning och sånt har varit för mycket. Jag har ju kunnat se liksom från jobbvärlden, yrkesmässigt hur fel det är. Men jag som person har inte kunnat förhålla mig och min person till samhället av idag på nåt sätt.” (Yttre krav.)
  • ”Jag hela tiden hade stressen här [håller handen under hakan]. Men jag låtsades inte om den! Jag tryckte allting bakåt. En dag till! En dag till! En dag till!”  (Inre krav.)
  • ”Sen när jag väl fattade då. Och kände efter och nån hade sett hur det var, då var det precis som att det bara.. då försvann allting.”  (Insjuknandet.)
  • ”Och du vet när man är så trött i kroppen så att den bara hänger. Orkade inte lyfta mina armar. Jag kunde inte kamma mitt hår. Jag kunde inte borsta mina tänder. Jag var helt förlamad! Det var som att hela kroppen hade gått sönder, på nåt konstigt sätt.” (Under sjukdomsperioden.)
  • ”Jag offrar inte mig själv fullt ut, det gjorde jag innan. Nu har jag insett att det håller inte, man måste ta hand om sig själv.” (Efter sjukdomsperioden.)

Hör av dig om du vill använda något av materialet i studien. Länk till den fullständiga studien: UtmattningssyndromLinaSevig

Advertisements